Vad säger lagstiftningen?

Vad säger lagstiftningen? Marianne Ny, vice chefsåklagare, Åklagarmyndigheten, Malmö

Marianne N:s perspektiv är de brottsutredande myndigheternas (polis, åklagare).

Marianne N inledde sin föreläsning med att säga: "För att kunna förebygga brott är första steget att våga se att brott faktiskt förekommer".
Vuxna med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning behandlas rättsligt som andra vuxna vid brott, trots att deras svårigheter att ta tillvara på sina rättigheter kan vara lika stora som för ett barn. När det finns misstankar om brott mot barn har anställda inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt andra verksamheter som berör barn skyldighet att anmäla misstanken till socialtjänsten. Motsvarande regler till skydd för vuxna med utvecklingsstörning och/eller andra funktionshinder finns ej.

När en vuxen person med utvecklingsstörning som drabbats av brott, saknar förmåga att ta ställning till om han/hon vill polisanmäla händelsen är det mycket viktigt att det finns klara rutiner på arbetsplatsen för hur misstankar om brott ska anmälas till arbetsledningen och arbetsgivaren. Om rutiner saknas för hur anmälningar ska göras riskerar den som till följd av utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning som själv inte kan tillvarata sin rätt, att berövas det skydd som rättsordningen ska ge.
Om brottsmisstankarna rör ett brott med minimistraffet fängelse i minst 2 år finns enligt sekretesslagen möjlighet att göra polisanmälan utan hinder av sekretess.

Den som drabbats, den som varit vittne till händelsen samt andra kan anmäla.
När en polisanmälan görs startas en brottsutredning (förundersökning) som ska handläggas skyndsamt.
Det är viktigt att i inledningsskedet säkra den bevisning som finns som annars snabbt kan gå förlorad. Det är oftast brådskande att hålla förhör med den som utsatts för brott (målsäganden).

Bevissäkring:
  • blåmärken
  • rivmärken
  • sperma, hårstrån, saliv
  • brottsplatsundersökning
  • läkarundersökning
  • förhör med vittnen och målsägande
Har offret skador i någon form ska dessa dokumenteras genom läkarundersökning så att rättsintyg kan utfärdas. Samtycke från målsäganden krävs för att göra en läkarundersökning.
Det är betydelsefullt att noggrant dokumentera egna samtal med den utsatta, vilket inkluderar att även dokumentera det man själv har sagt. Vilka frågor ställer jag? Är det ledande frågor?
Skriva ner mycket noggrant i journalerna om märken, bevis etc. Rita, fotografera.
Marianne N rekommenderar det skriftliga informationsmaterialet från Rådgivningsgruppen i Umeå (fanns tillgängligt under seminariet).

Förhör med personer med utvecklingsstörning eller andra funktionshinder kan hållas i dialogform och dokumenteras med video (vid osäkerhet om personen kan höras vid rätten). Videoförhöret kan då användas som bevisning vid rättegången. Man ska ej ställa ledande frågor. Helst ska personen kunna ge en berättelse så fri som möjligt.
När en person har svårt att berätta om vad som hänt är det svårt att nå upp till den höga kvalité som krävs vid förhör.
Den som utsatts för ett sexualbrott har rätt att få ett målsägandebiträde förordnat för sig. Man kan även få målsägandebiträde utsedd vid misshandel, rån eller andra allvarliga brott. Målsägandebiträdets uppgift är att ta till vara målsägandens intressen i målet och lämna stöd och hjälp till målsäganden. Polisen ska regelmässigt fråga den enskilde om önskemål om målsägandebiträde.

Om någon blivit utsatt för brott och andra allvarliga trakasserier av en annan person, kan åklagaren besluta om besöksförbud för denne om det finns allvarlig risk för att målsäganden kan utsättas för ytterligare brott eller trakasserier. Att bryta mot besöksförbudet är straffbart.
Ansökan om besöksförbud görs hos polisen eller åklagaren. Målsäganden kan säga att man inte vill att någon ska besöka en.

Det är viktigt att man inom rättsväsendet vet vilken utvecklingsnivå målsäganden befinner sig på och vilka ord som personen använder.
Brott som kan medföra anhållan eller häktning:
  • misshandel
  • olaga hot
  • grov kvinnofridskränkning/grov fridskränkning (mot annan närstående än hustru/sambo)
  • våldtäkt
  • sexuellt ofredande
  • stöld
  • rån
  • mordbrand
Förfarande när en person blir anhållen:
1. Annhållande
2. Häktningsframställan (senast 3:e dagen kl. 12:00)
3. Häktningsförhandling (inom max fyra dygn)
4. Häktning (max två veckor, kan förlängas)
5. Åtal (Max en vecka)
6. Rättegång

Förfarande när personen inte blir anhållen: (inga tidsfrister, kan alltså dra ut på tiden)
1. Ej anhållan
2. Åtal
3. Rättegång
4. Dom

Rättegången

  Rättens ordförande. Nämndemän

 

 
Åklagare. Målsägande. Målsägarbiträde Vittne Den tilltalade
Offentlig försvarare


Tillbaka till index
E-mail: Webmaster   Poms   Poms-Bladet